Norden vid havet som utgavs den 21 mars 2012

Fyrar på svenska frimärken

I souvenirarket "Norden vid havet" som utgavs den 21 mars 2012 visar det ena av de två frimärkena i blocket, fyren på Häradsskär i Gryts skärgård. Det är inte första gången fyrar avbildats på svenska frimärken. De första kom, vad jag kan finna, när det Svenska fyrväsendet fyllde 300 år.

Svenskt fyrväsende 300 år

Med anledning av att det svenska fyrväsendet funnits i 300 år utgavs den 17 november 1969 en serie på två frimärken i valörerna 30 och 55 öre, båda valörerna med samma motiv. På frimärkena avbildas från vänster, en vippfyr, fyrskeppet "Falsterbo rev", Landsorts fyr och slutligen Svenska Björns fyr.

1969-11-17. Svenskt fyrväsende 300 år. Vippfyr, fyrskeppet Falsterbo rev, Landsorts fyr och fyren Svenska Björn. Facit nr 679-80

Vippfyrar bestod av en lång stång fäst i en klyka så att stången kunde höjas och sänkas. I änden av stången fanns en korg av järn för fyrelden. Sverige fick sin första vippfyr 1645 genom freden i Brömsebro då Halland inklusive Nidingen med fyrplats tillföll Sverige.

Falsterborev söder om Falsterbonäset i sydvästra Skåne, består av flera grundklackar av sand och sten. 1831 ankrades tillfälligt Sveriges första fyrskepp här. Och sedan 1844 fanns ett permanent fyrskepp vid revet fram till 1972 då det ersattes med en kassunfyr.

Landsorts första fyr uppfördes 1658 på ön Öja i Stockholms södra skärgård. Nuvarande fyr uppfördes i början av 1670-talet efter en kunglig befallning från 1666 att en stenfyr skulle byggas, eftersom den gamla träbåken hade brunnit ner. Den koniska toppen byggdes 1870 och 1938 elektrifierades fyren och fick sin nuvarande optik. Sedan 1963 är fyren helt automatiserad och är numera statligt byggnadsminne.

Svenska Björn är en svensk fyr belägen på internationellt vatten utanför Stockholms östra skärgård där den varnar för en samling grund. Redan 1866 stationerades ett fyrskepp utanför skäret Svenska Björn. 1968 ersattes fyrskeppet av den 32 meter höga, orange och svarta kassunfyren.

Häftesomslag

På häftesomslagen till de tidigare samma år utgivna frimärkena med anledning av 100 år sedan Albert Engströms födelse, finns ett stiliserat fyrtorn avbildat. Och på häftesomslaget till 1971 utgivna frimärket Containertransport finns Vinga fyr med i omslagsbilden.

Västkust med Vinga fyr

1974-06-07. Vinga fyr och lotsplats ur serien Västkust. Facit nr 875

Den 7 juni 1974 utkom häftet "Västkust" med en serie om fem olika frimärken. På ett av dess återfinns Vinga fyr och lotsplats.

Vinga fyr ligger på ön med samma namn i Göteborgs skärgård i Kattegatt. 1606 restes ett sjömärke, en så kallad båk, på ön. Den faluröda pyramidformade båk som idag finns på Vinga byggdes 1857 och föregicks av ett liknande trätorn byggt 1720.

Vingas första fyrtorn togs i bruk hösten 1841 och 1854 fick ön ytterligare ett fyrtorn. Dessa båda fyrar kom att användas fram till 1890. Då togs nuvarande fyrtorn i bruk. Det är cirka 29 meter högt och byggd i porfyrit från ön. Basen till den första fyren är kvar, ombyggd till lotsutkik.

Skagsudde

1982-06-03 Punktmärke och lotsbåt vid Skagsuddes fyr utanför Örnsköldsvik, på frimärke i serien Nya sjömärken. Facit nr 1217.

I serien "Nya sjömärken", som utkom den 3 juni 1982, finns Skagsudde fyr med på ett av de fem frimärkena, som bakgrund till ett punktmärke och en lotsbåt.

Skagsudde är belägen intill Skeppsmalns fiskeläge i Ångermanland och är en fyrplats och lotsstation för hamnarna i Örnsköldsvik och Husum. Fyren byggdes 1957 och består av ett 26 meter högt betongtorn, vitt med rött band. Tornet är hopbyggt med ett lotshus.

Serie svenska fyrar

Den 31 januari 1989 kom så en serie fyrar om fyra valörer. Alla valörerna med olika motiv och som tvåsidigt perforerade rullfrimärken.

1989-01-31 Nidingen utanför Vendelsöfjorden med de äldre, dubbla fyrarna och den nyare fyren från 1945. Facit nr 1537

Nidingen är ett lågt skär i Kattegatt utanför Vendelsöfjorden, som med sina omgivande rev i alla tider utgjort en fara för sjöfarten. Avståndet till land är 5,5 sjömil.

Danskarna började redan 1624 tända fyrbåkar på skäret och vid freden i Brömsebro 1645 blev Halland inklusive Nidingen svenskt och Nidingen svensk fyrplats. De torn som senare byggdes blev med tiden dubbla sådana för att särskilja signalen från andra fyrar i Kattegatt.

På frimärket ses de båda gamla dubbeltornen och det 23,5 meter höga nya betongtornet i vit med svart band, byggt 1945.

1989-01-31 Söderarms fyrplats, en numera släckt fyr i Stockholms norra skärgård. Facit nr 1538

Söderarms fyrplats på ön Torskär på gränsen till Ålands hav i Stockholms norra skärgård. Fyren var färdig 1839 med ett stentorn på 21 m försedd med lanternin med spegelapparat och rovoljelampa.

Ett antal uppgraderingar gjordes genom åren. Den senaste större då fyrplatsen fick el 1953, och då byttes linsen till en mellanstor roterande lins. Fyren var bemannad fram till hösten 1997.

10 år efter det frimärket utgavs, d.v.s. 1999 släcktes det ursprungliga fyrljuset och ersattes av en mindre lampa monterad på en fackverksmast. November 2007 släcktes även detta ljus och bortmonterades. Fyren är sedan dess permanent släckt.

1989-01-31 Sydostbrotten är en kassunfyr i Norra Kvarken. Facit nr 1539

Sydostbrotten är en kassunfyr i Norra Kvarken, placerad på Vernersgrund något öster om själva grundet Sydostbrotten. Fyren, som byggdes 1961, är orange/svart och har en lyshöjd över havsytan på 34 meter och en lysvidd 9 nautiska mil.

Grundet Sydostbrotten hade sedan 1862 markerats av fyrskepp. Från 1934 till 1964 av Fyrskepp nr 33 Sydostbrotten, som blev det sist byggda fyrskeppet i Sverige.

1989-01-31 Sandhammarens fyr i det sydostligaste hörnet av Skåne. Facit nr 1540

Sandhammarens fyr i det sydostligaste hörnet av Skåne bestod ursprungligen av två fyrar som tändes första gången 1862. Den norra fyren släcktes 1891 men stod kvar till 1904. Den södra är fortfarande igång.

Det hade funnits behov av en fyr på Sandhammaren länge, men det stora problemet var den lösa sanden. Fyrtorn var vanligen byggda av sten, mycket tunga och kunde därför inte byggas på lös sand. Lösningen blev en ny konstruktion bestående av långa skruvpålar som bar upp ett fackverk av järn. Att två fyrar byggdes var för att man ville undvika förväxling med fyrarna på Hammers Udde och Christiansø, vid den här tiden hade alla fyrar fast sken.

Vinga på Europamärkena 1992

I häftesblocket med temat "Båtar i Columbus kölvatten" kan man skymta Vinga bakom briggen Superb. Facit nummer 1730.

Solventil och Gåsfetens fyr

1992-08-27 Gustaf Dalens solventil och Gåsfetens fyr. Facit nr 1748

Med anledning av Patent- och registreringsverket 100 år utgavs den 27 augusti 1992 ett frimärke med bild av den av Gustaf Dalén uppfunna solventil för fyr. På frimärket finna säven Sveriges första automatiserade fyr, Gåsfetes fyr.

Solventilen tände och släckte fyren automatiskt vid solens ned och uppgång och den likaledes av Dalén uppfunna klippapparaten tände och släckte fyrlågan för att uppnå fyrens speciella karaktär av blinkningar.

Gåsfetens fyr belägen på ett öde skär i inloppet till Ronneby i Blekinge var, när den byggdes 1904, världens första fyr att drivas med acetylengas. 1906 blev den också världens första fyr med klippljusapparat och solventil och därmed också världen första automatiserade fyr.

Systemet hade utvecklats av ingenjören Gustaf Dalén vid AGA. Fyrar av denna typ kom att bli kända som AGA-fyrar. Dalén erhöll 1912 Nobelpriset i fysik - frimärke Facit nummer 805 utgivet den 10 december 1972.

Räbbehuvud i Bohuslän

2002-05-10. Fyren Räbbehuvud. Facit nr 2317

I det, den 10 maj 2002 utgivna häftet, "Sommar i Bohuslän" förekommer fyren Räbbehuvud på två av frimärkena.

Räbbehuvud ligger på Räbbö, vid nordvästra Härön på utsidan Kyrkesund väster om Tjörn i Bohuslän. Fyren byggdes så sent som 1934 och redan 1940 gjordes en ombyggnad på fyren.

2002-05-10. Gudingar tvärs Gollungarna med Räbbedjupet och Räbbehuvud i bakgrunden. Facit nr 2318

Men 1992 ansåg Sjöfartsverket att Räbbehuvud hade mist sin betydelse för sjöfarten och fyren släcktes.

Några personer med anknytning till sjöfart ansåg att ett bevarande av fyren var viktigt och bildade Föreningen för Räbbehuvud fyrs bevarande och fortsatta drift.

1993 tog föreningen över fyren från Sjöfartsverket. Efter ett antal år då fyren stundtals varit släckt återtändes den 2009, som runtomlysande.

Ölands södra udde och Långe Jan

2003-03-20. Ölands södra udde och fyren Långe Jan. Facit nr 2369

I världsarvshäftet som utgavs den 20 mars 2003 med fyra motiv från Ölands alvar finns ett märke från Ölands södra udde och där kan man skymta fyren Långe Jan i fjärran.

Längst ut på Ölands södra udde står Sveriges högsta fyr, den 42 meter höga Långe Jan. Den tändes första gången den första november 1785 efter en byggnadstid på nästan två år. Fyrens officiella namn är "Ölands södra udde"

Från början en öppen stenkolsfyr, sedan dess har den genomgått ett antal ombyggnader och moderniseringar. Den elektrifierades 1948 och är i dag obemannad och helt automatisk. Det är möjligt att under sommartid beundra utsikten från plattformen.

Svenska Högarna

2004-05-13 Svenska Högarnas fyrplats Facit nr 2424

Den 13 maj 2004 utgavs två frimärken på temat "Nordiskt ljus" varav det ena märket avbildar fyren på Svenska Högarna.

Svenska Högarna är en fyrplats på ögruppen Storön, i Stockholms norra skärgård. Ön ligger ca 16 kilometer öster om Stora Nassa och är en av de öar som ligger längst österut i hela skärgården.

Fyren, som byggdes 1874 och då ersatte en fyrbåk sedan 1855, är ett järntorn med fackverksstag, en så kallad Heidenstamsfyr. Fyren automatiserades 1966 och avbemannades 1968

Sjöfartsverket planerade i slutet av 80-talet att riva fyren, då den var mycket nedgången och inte ansågs ha något nautiskt värde längre. Efter en kraftig opinionsyttring, rustade Sjöfartsverket upp fyren för och skänka den till den nybildade stiftelsen: Edward Sjöbloms Stiftelse Svenska Högarnas Fyr.

Franska Stenarna i Nämdöfjärden

2004-05-13. Franska stenarna i Nämdöfjärden. Facit nr 2428

I häftet "Stockholms skärgård", som gavs ut den 13 maj 2004 är fyren på Franska stenarna i Nämdöfjärden ett av de fyra motiven.

Fyren Franska Stenarna på grundet med samma namn ca två nautiska mil söder om Stavsnäs, ligger mitt i Landsortsleden. Det har under århundraden varit ett dödligt hot mot sjöfarten in till Stockholm.

Landhöjningen har gjort att två toppar blivit synliga över vattenytan. På den södra toppen uppfördes en AGA-fyr 1916. Fyren har en lyshöjd över havsytan på 5,1 meter och är grön/vit.

Högbonden i världsarvet Höga kusten

2005-01-27. Högbonden i världsarvet Höga kusten. Facit nr 2472

I världsarvshäftet som utgavs den 27 januari 2006 med fyra motiv från Höga kusten i Ångermanland, finns ett märke med ön Högbonden och den högt uppe på ön belägna fyren.

Det är Sveriges näst högsta fyr efter Kullens fyr. Fyrtornet är 14 meter högt och lyshöjden 75 meter över havet. Fyren och fyrvaktarbostaden byggdes 1906-09 på öns östra sida där ön stupar brant ned . Även en liten hamn byggdes och en linbana för materialtransport mellan hamnen och fyrvaktarbostaden.

Fyren automatiserades 1963 och ön lämnades öde från 1964 till 1986 då ön blev naturreservat. Fyrvaktarbostaden är idag vandrarhem och ett café är öppet på sommaren.

Hållö fyr i Bohuslän

2007-03-22. Hållö fyr i Bohuslän. Facit nr SS7 - 2592C

I utgåvan "Havets hjältar", den 22 mars 2007, med anledning av Sjöräddningssällskapet 100 år gavs, förutom en serie om tre märken, ett av märkena även ut i ett souvenirark. Frimärkena i arket har samma motiv och format som ett av rullmärkena i serien, men är 4-sidigt perforerade. På själva arket avbildas Hållö fyr.

Hållö fyr, på ön med samma namn, nära Smögen och Kungshamn i Bohuslän, byggdes 1842 som ett runt vitt stentorn. Fyren fick en röd ståltopp 1868 och är numera 20 meter hög och har en lyshöjd på 40 meter över havet. Fyren renoverades 2010 efter att ha förfallit till ett bedrövligt tillstånd.

Häradskär i Gryts skärgård

2012-03-21. Häradskär i Gryts skärgård allra längst ute i havsbandet.

I souvenirarket "Norden vid havet" som utgavs den 21 mars 2012 visar det ena av de två frimärkena i blocket, fyren på Häradsskär och Sjöfartsverkets underhållsfartyg.

Häradskär i Gryts skärgård ligger allra längst ute i havsbandet ungefär sex sjömil från fastlandet. Redan på 11600-talet sattes ett enklare sjömärke upp och 1741 ersattes det av en rödmålad båk. Den revs 1863 när den nuvarande fyren uppfördes.

Fyren är en rödmålad så kallad Heidenstamfyr med ett fackverk av järn. Fyren var försedd med rovoljebrännare som 1907 ersattes med det så kallade LUX-ljuset, en vidareutveckling av fotogenlampan. 1943 installerades AGA-ljuset, som använde acetylengas, och erbjöd en mycket högre ljusstyrka samtidigt som man byggde om linsen.

Stora delar av Gryts skärgård elektrifierades år 1945 men först 1960 beslöt Sjöfartsverket att elektrifiera fyren. Som då också automatiserades och den siste fyrmästaren flyttade in till fastlandet.

Tillagt 2013-03-25:
Fartyget på bruksmärket Väggtextil 1979 Facitnr 1073 kan kanske tas som ett fyrskepp, men det är det inte utan det är ett segelfartyg.

2003 gav Posten ut etiketter med text Porto Betalt. Den kunde användas av Porto Betal-kunder för att ge intryck av att försändelsen var frankerad. Men Posten meddelade att det inte var ett frimärke. Men märket är fint, fast det inte är ett frimärke, så vi lägger in en bild av det. Fyren på märket är Örskärs fyr efter en akvarell av Bertil Kumlien. Örskär är en ö i Upplands ytterskärgård, omedelbart norr om Gräsö.

I en temasamling om fyrar hör givetvis även frimärken med t.ex. AGA-fyrens uppfinnare Gustaf Dalén, häftesomslag med bilder av fyrar, fyrskepp o.s.v. givetvis hemma. Men det ligger utanför den här artikeln.

Publicerad: 2012-06-24 23:18

Relaterade artiklar:
Nya Zeelands kustlinje och fyrar
Brittiska fyrar

Externa länkar: