Jean de Sperati, frimärksförfalskare

Sperati studerar ett av sina "mästerverk".

Jean de Sperati var en av de mest uppmärksammade och främsta frimärksförfalskarna i världen. Hans förfalskningar fick till och med intyg som äkta av experter. Han var så skicklig att han fick smeknamnet "Filatelins Rubens".

Sperati (1884-1957) föddes i Pisa, Italien, men tillbringade större delen av sitt liv i Frankrike. Han började samla frimärken som barn och fascinerades särskilt av trycktekniker och fotografering, nytt på hans tid.

Sperati-förfalskning av världens sällsyntaste frimärke. Den Gula 3-skillingen.

Sperati-förfalskning av Sveriges första frimärke, 3-skilling banco från 1855.

Sperati-förfalskning av 24-skilling banco från 1855.

Sperati-förfalskning av 17 öre Liggande Lejon i den dyra blåaktigt grå färgen, Facit nr 15c.

Den här Sperati-förfalskning av den Gula 3-skillingen såldes 2009 av Postiljonen för 1250 euro.

Familjen ägde ett pappersbruk och ett vykortstryckeri, vilket gjorde det möjligt för honom att skaffa sig kunskaper om fotografi, tryckeriteknik, papper och kemikalier. Han utbildades till tryckare och gravör. Allt mycket användbara kunskaper när han så småningom bli en mästare på att förfalska frimärken.

Det som gjorde honom så framgångsrik var hans teknik. Ofta använde han ett billigt frimärke och blekte bort originaltrycket och tryckte sin förfalskning. Allt annat på märket var äkta, papperet och storleken, perforeringen, vattenmärket och till och med stämpeln. Detta gjorde det svårt att upptäcka förfalskningen.

Redan hans allra första förfalskning gick bra. Några sällsynta frimärken från San Marino var så bra att han fick äkthetsintyg från experterna. Framgången var givetvis uppmuntrande för den unge förfalskaren som fortsatte med att förfalska mer än 500 olika frimärken från över 100 länder.

Naturligtvis förfalskade han även dyra svenska frimärken, till och med den Gula 3-skillingen, men med andra stämplar än det enda kända originalet. Som utgångsmaterial använde han en billig 4-skilling. Givetvis förfalskade han även 3-skillingen i den riktiga gröna färgen.

Hur gick det då för denne mästerförfalskare? De franska myndigheterna och världens filatelister fick till slut ögonen på honom när en sändning till Portugal år 1942 fastnade i den franska tullen och Sperati till att börja med anklagades för försök till utförsel av värdefulla frimärken utan att ha deklarerat detta. Hans fräcka försvar var att han var konstnär och hade glömt att korrekt märka sina frimärken som förfalskningar!

Det skulle dröja ytterligare 10 år innan han dömdes till fängelse och böter, men han behövde inte avtjäna fängelsestraffet på grund av sin höga ålder. Böterna var visserligen höga men man kan ana att inkomsterna från förfalskandet varit sådana att böterna trotts allt inte blev särskilt kännbara för honom.

Sperati närmades sig nu 70-årsåldern och sökte en efterträdare som kunde överta verksamheten. Så skedde lyckligtvis inte utan 1954 köpte det britsiska filatelistförbundet, British Philatelic Association, hela hans lager och alla hans maskiner för en icke avslöjad summa. Ryktesvis uppges ett belopp motsvarande 5000 - 15000 Pund vilket i då motsvarade ca 73000 - 220000 kronor, en förmögenhet på den tiden.

Det brittiska förbundets motiv var att förhindra att någon kom över utrustningen och fortsatte i Speratis fotspår. Av materialet samanställdes jämförelsematerial för identifiering av förfalskningarna.

Han avled tre år senare i Aix Bains vid 73-års ålder.

Man tror att Sperati producerat över 5000 förfalskningar och bara gjort förfalskningar av de mest sällsynta och de mest värdefulla frimärkena. Många finns förmodligen fortfarande oupptäckta i många gamla samlingar.

Har du en Sperati-förfalskning så är den inte värdelös. Faktum är att dessa är eftersökta och betalas med höga priser av filatelister som samlar på förfalskningar.

I april 2009 såldes på auktion hos Postiljonen en av Speratis förfalskningar av den Gula 3-skillingen för 1250 euro, vilket enligt dåvarande kurs motsvarade över 13.000 kronor. Till det fick köparen betala s.k. köparprovision till auktionären. D.v.s. slutsumman för köparen hamnade över 15.000 kronor. Se bild av märket här intill.

Och i oktober 2001 auktionerade Postiljonen ut en liten samling med fem Sperati-förfalskningar, varav två var svenska skillingar, 3 och 24 skilling. Då hamnade slutpriset på 8.200 euro plus köparprovision.