Häxhysteri på Åland

Ett frimärke den 8 april 2016 påminner om häxjakten för 350 år sedan.

Häxjakten för 350 år sedan

Åland har den tvivelaktiga äran att för 350 år sedan ha inlett den stora häxjakten i det dåvarande svenska riket. Mellan 1666 och 1670 avrättades sju kvinnor för trolldom på Åland. Den 8 april utkommer en dramatisk frimärksutgåva av konstnären Juha Pykäläinen. 

Den första häxprocessen på Åland inleddes den 5 april 1666 mot Karin Persdotter från Emkarby som anklagades för spådom. Hon var känd som "den kloka kärringen"; Hon ansågs kunna hitta försvunna saker, peka ut tjuvar och förutse vem som skulle dö. Varifrån hade hon fått den förmågan om inte från djävulen? Hon blev dömd som trollkona och dömdes till att avrättas genom halshuggning och bålbränning. 

Drivande i häxprocesserna på Åland var häradsdomaren Nils Psilander, som ansågs vara häxexpert, tillsammans med prästen i Sund Bryniel Kjellinius. De besökte Karin i fängelset i Kastelholm och ville ha av henne en "sann och full bekännelse" för att hon skulle få nattvarden inför döden. Hon angav till sist 13 kvinnor. Fram till 1670 avrättades 7 kvinnor inklusive Karin. Ännu flera åtalades och torterades. Inga personer brändes dock levande på Åland och det s.k. vattenprovet användes inte, men däremot andra former av "beskedligt våld" som t.ex. handklovar som spändes åt. 

Häxprocesserna på Åland föregick utbrotten i både Sverige (1668) och i Finland (1669). Det sista trolldomsmålet på Åland hölls 1691.

Publicerad: 2016-03-28 17:01